Från Härnösand kommer flera OS-medaljörer och kända idrottsprofiler. Det är en stad med många aktiva idrottsföreningar, och i sporter som curling, cykling, fotboll och ishockey har Härnösand fostrat idrottsstjärnor.
En av dessa idrottsprofiler är Anette Norberg. Hon var ledare för curling-laget som vann OS-guld i både Turin 2006 och Vancouver 2010 och räknas som Sveriges bästa curlingspelare 
genom tiderna. Förutom OS-gulden vann hon tre VM-guld och sju stycken EM-guld. Hennes karriär som curlingspelare sträckte sig från 1984 till 2012 men det var alltså framför allt mot slutet som hon fick till de allra bästa resultaten. Curlingspelare har inte förmånen att spela professionellt och Norberg är förutom curlingspelare också fil kand i matematik från Uppsala Universitet och jobbar som tjänsteman med statistiska arbetsuppgifter på ett försäkringsbolag. För att koncentrera sig på detta och familjen valde hon att avsluta sin framgångsrika karriär som en av världens bästa curlingspelare någonsin.
Tidigare i curlinghistorien var en annan Härnösandsbo ledare för ett curlinglag som vann både EM-guld och VM-guld. Han hette Ragnar Kamp och vann världsmästerskapet i curling 1977 och flyttade sedan till USA där han vann flera tävlingar och curlade ända fram till 2004. I OS fick han aldrig spela, för curling fanns inte på OS-programmet under större delen av 1900-talet. 1924 i Chamonix vid första olympiska vinterspelen var curling på programmet men försvann ganska snart efter det. Efter att ha varit en demonstrationssport vid några OS officiellt, var det med på OS-programmet från och med Nagasaki-OS 1998. Officiell OS-statistik från tävlingarna räknas från detta år, fast det var först 2006 som det bestämdes att resultaten från 1998 skulle räknas in i OS-historien. Curling är en ganska ovanlig sport men med gamla anor. Troligen spelades någon form av curling redan på 1500-talet i Skottland.
Härnösand är också en cykelstad om man ser till olympiska resultat. Staden har en cykelklubb som går vid namnet Härnösands CK (Härnösands Cykelklubb) och har fostrat flera svenska stjärnor. Sven Hamrin tog OS-brons som 23-åring i Tokyo 1964 i lagtävlingen tillsammans med Gösta Pettersson, Sture Pettersson och Erik Pettersson. En karriär som tyvärr blev kort på grund av en allvarlig bilolycka 1966 som innebär slutet på hans elitkarriär inom cykling.
En längre karriär har cyklisten Emma Johansson haft. På OS i Peking 2008 lyckades hon ta silver på tempoloppet och hon gjorde om bedriften i OS i Rio de Janeiro efter en rafflande och småtragisk avslutning, där en överraskande holländska kraschade i en nerförsbacke när hon ledde stort, en krasch som såg mycket allvarlig ut. Hon kommer från Kramfors som ligger mellan Härnösand och Sollefteå och flyttade som 10-åring till Sollefteå där hon tävlade både i skidåkning och mountainbike. Som mountainbikecyklist var hon outstanding på juniornivå men när hon började på Skara Cykelgymnasium tog hennes idrottskarriär en ny vändning.
Landsvägscyklingen tog över för Emma och efter gymnasiet åkte hon ner till Spanien för att söka proffskontrakt. Men hon återvände till Sverige och det blev istället Härnösands CK som hon började tävla för. Härnösand hjälpte henne att fortsätta karriären och hon fick sedermera proffskontrakt i ett spanskt stall och blev bättre och bättre tills hon blev en av de främsta åkarna i världen runt 2009.